Modellintervju

Idag var jag på ungdomsmottagningen. Det var mindre trevligt. Men de är trevliga där.

Igår var jag med L och S på Ikea, det var mycket trevligt. Handlade en krokrad som jag skruvade upp innan värden hann hem. Med min blommiga hammare med skruvmejlsar i till hjälp. Mycket nöjd. Helst hade jag ju velat ha en bild här, ska jobba på det.


Lyssnade på en mycket upplyftande intervju i morgonpasset i veckan - de pratade med Caroline Winberg, supermodell från Sollentuna som trots sin våning här och där, stjärnstatus och allt det där var så himla nere på jorden. Ingen Silvstedt-svengelska, pytteröst, fniss - utan rejält, ärligt och bra. Det var så himla bra att hon inte verkade vara bra. Som i låtsades alltså.

Särskilt gillade jag det faktum att hon aldrig hört talas om "Dagens-oufit"-bloggare i USA eller någonannanstans. OCH att hon tyckte att det var ett ganska mysko fenomen. Hon sa något i stil med; så lägger man ut en bild och skriver - den här jackan köpte jag igår på den affären och här har jag den till ett par second-hand-jeans - jaha, och? Inte ens dissande utan bara konstaterande och typ "vari ligger allmänintresset i det här?" Så himla bra.


Intervjun borde finnas att lyssna på i repris här www.sr.se/p3/morgonpasset

Sen ska jag bara tala om att Caroline är generös också, hon lånade helt enkelt ut sin lägenhet till en kompis när hon ändå skulle bege sig utomlands - det du F :) Krampådig.

Konstruktiv kärlek

Tillägg till önskelistan, en dator med uppkoppling och som helst inte startar om sig själv hela tiden. DÅ hade jag kanske kunnat proffsblogga lite mer - dvs uppdatera hela tiden och inte skriva fem-sex inlägg under den beränsade tid jag lånar någon annans apparat.

Imorgon tänkte jag vara konstruktiv och käka lunch i Haninge. Ska försöka tala om hur det gick och vad det kostade. Hu.


Ett litet tillägg; behandla alla lika! Varför annonsera om att man har varslat en medarbetare när man redan har kickat tio utan minsta förklaring... Kanske var förklaringen inte lika "fördelaktig" för annonserarna de där tio första gångerna?

Önskelista

1. Att jag började på Design- och produktutveckling för någon vecka sen. Minus att det är så långt bort som i Linköping.

2. Att F kommer hem och tar fram sina bilder så att jag inser min egen litenhet och ser allt i perspektiv.

Nu har jag kanske hittat något jag kan tänka mig. Minus matte plus en massa språk och miljötänk och internationellt utbyte.

Det hade kanske inte varit superbra att dra iväg. Men det stör mig att man inte kan börja på våren. Nu måste jag hitta på något riktigt skoj så länge.

Sång till friheten

Det är den vi kör imorgon, någon gång efter 14. Himla pro´s.

Frågan är till vilken frihet - men för att undvika sista-minuten-kalla-fötter tycker jag att vi klubbar den där friheten man kan känna när man fullt ut kan lite på kärleken och är bunden till en annan tills döden skiljer. Den där singel-friheten får ha en annan sång. Typ Natasha Bedinfield-explaining-independence.
Yeah.

Lunchrummet

Dryckblomma: Just det, du bor hemma fortfarande?

M: Jo, så jag lägger pengarna på hög.

Dryckblomma: Ah, vad bra! Då kan du ju slippa ta studielån och så sen. Eller resa lite mer.

M: Hmmm, jo. Men allt har ju sitt pris. Och pengar är inte allt. Frihet är rätt fint det med.

Fruktochgrön: När jag flyttade hem tillfälligt så klarade jag ett dygn, sen tänkte jag "Fan, nu går jag ut och sover i bilen"

Himla tåg

Satan i gatan.

M & T´s hyresgäst har hittills

1. Förkastat alla fina gamla möbler
2. Köpt två lamm
3. Gjort mig lite olyckligare

Och tänker nu storstilat fortfara med att

1. Installera larm i en stuga på ca 40 kvm
2. Byta köksluckor, spis, kyl och frys
3. Redigera en födelsedagsfilm åt en 75-åring i ytterligare tre år. Den som lever (!) får se den...

Men jag är inte bitter.

Damnit

Tåget som W sitter på är nu en timme försenat - de har suttit fast mellan Karlberg och Solna sedan kvart i tolv ungefär, and yes, it sucks. Resegarantin bör gälla så jag hoppas att han nu bara är en taxiresa bort. Förresten är det jobbigt med folk som grips av panik när det är sent och man är trött - eller glad i hattar.

Jag vill soooova!


Oväntat och tragiskt besked på jobbet idag. Jag är nog en väldigt god människokännare ändå. Fråga mig om det mesta, resten kan L ta för hon är ju erkänt bäst på det mesta. Förresten hoppas jag att det var okej att jag höll mig hemma idag. Bestämde precis vad jag ska ha på mig på bröllopet imorgon. Men i brist på kamera och usb med för den delen - blir det ICKE någon dagens outfit. Kolla Alex Schulman för det. Rätt kul. Morgondagens outfit blir det ju förstås... "Geeee mej"... Sömn!


Övrigt, lön idag! Tjolahopp - och mycket retropengar av någon anledning. Fina slantar att spara, lägga på hög och hoppas att pappa inte vill ta ut någon hyra den här månaden heller. Gäller att inte yppa något i den stilen och be för att han kommer på det först någon månad efter min utflytt (om typ 20 år). Jag blir deppad av bostadssajterna - senast idag; anmälde mitt intresse på en fin etta på Gärdet, nämen ser man på. Du som stått längst i kö registrerade dig två år efter att jag föddes. Vad roligt för dig!

T

Long time, no seen, igen. Efter att ha besökt min vän F har jag studerat Alex Schulman närmare, hans blogg mer bestämt. Jag applåderar hans Dagens Outfit men har ändå lite svårt.

T-shirt-tryck från idag; träningströja med "In fact I'm the most non-competetative - so I win", F gjorde en Musikaáre och L tittade på och höll linjen öppen med hon med mest intressant liv.


Natt och hej.

Du är inte allt

Jagg träffade en kund som var trevlig, såg helt okej ut och som precis skulle betala sina varor - men då upptäcke han att plånboken var glömd och jag fick skriva en kvittokopia, låta varorna inklusive fem liter glass stå bakom kassan och smälta tils han skyndat sig tillbaka. Det var så det började.

Visserligen var den där killen "bara" ledare för ett seglarläger (det var därför han behövde sju-åtta blodpuddingar, yuk). Han var alltså ingen rockstar - men ändå är Pete Doherty-kopplingen oundviklig. I slutändan är det jobbigt med strul.

Jag menar inte att den där människan var en sån som glömmer allt, ständigt kommer försent - och som knappt ursäktar sig utan tycker att det inte spelar någon roll. MEN faktum kvarstår. Jag har mycket hellre en icke-strulare. Det räcker med att jag är glömsk och virrig.



Vad jag egentligen vill säga är att jag tycker om honom. Precis för vad han är. Och det han inte är. Att läsa kartor när man ska sova can only do you good.

Förresten fasar jag för alla kotlettfrisyrer. Många i Gallerian idag. Därför klippning imorgon innan Öregrund.


F! Vi måste ses snart! Eller jag måste se dig iallafall ;)